Det nya LIFE – programmet ska bli effektivare. LIFE är EU:s enda finansiella instrument specifikt för miljön. För perioden 2014–2020 ska det finansiera miljö- och klimatprojekt. EU-Parlamentet föreslår 21/11 en budget på 3,2 miljarder euro (2011 års priser). Slutligt beslut tas antgaligen av Europeisk Rådet i slutet av december. 2014 års utlysning kan komma i april med deadline i oktober. Vår bild till höger visar logotypen för den franska partnern i LIFE- Forests for Water. Projektet rankades högst av alla miljöprojekt i EU vid ansökan.
Eftersom jag inte förstår hur man kan översätta den officiella engelskans Climate action till Klimatpolitik har jag skrivit ut engelska inom parentes. Vid skillnad mellan betydelsen av språkversioner är det originaltextens språk som gäller. Dettta är ännu ett exempel på att man aldrig bör lita svenska översättningar i EU-sammanhang.
Det nya Lifeprogrammet består av två delprogram – ett för miljön och ett för klimatet. Klimatet får ungefär 1/4-del av pengarna. Hälften av de övriga medlen går till Biologisk mångfald. Finansieringsprioriteringarna ska ses över ungefär vartannat år så att de ligger i linje med EU:s miljö- och klimatmål. Prioriteringarna avgör vilken typ av projekt som får bidrag. Dessa prioriteringar är ännu inte klara för 2014-2015. De kan bli så detaljerade att det ännu så länge är klokt att vänta på mer kunskap om dem innan man börjar utveckla projekt.
Redan bråttom för Life – Naturprojekt
LIFE – Naturprojekt bidrar direkt till att genomföra Naturvårdsverkets och Havs- och Vattenmyndighetens uppdrag för skyddade områden i Sverige. Naturvårdsverket ger en möjlighet att söka särskilda medel för att ta fram en LIFE-ansökan inom området biologisk mångfald år 2014. Ansökan om skrivarmedel ska vara hos Naturvårdsverket senast den 15 januari år 2014. Medeln för LIFE-Natur. Det är riktigt bråttom nu.
Några stora förändringar jämfört med LIFE+
Nu börjar snart den femte programperioden för LIFE. Budgeten är 50 % högre än såväl den för summan av de tre första perioderna som den för den senaste perioden LIFE+. Utvärderingar har lett till betydande förändringar till denna period. EU:s bild visar loggan för firandet av LIFE-programmets 20 år.
Den gamla LIFE Natur delen representeras nu av det prioriterade området LIFE biologisk mångfald. Men i formuleringen av prioirteter för detta har man tagit bort referensen till konventionen om Biologisk mångfald som gällde för LIFE+. Däremot är referenserna till Habitat- och Fågeldirektiven lika starka som förut. Tidigare LIFE Natur program har haft en stor tyngdpunkt på utförande av åtgärder. Nu speglar prioriteringarna mer utveckling av kunskap. Det är rimligt. Medlemsstaterna har det formella ansvaret för att Natura 2000 och Fågeldirektivet genomförs på ett bra sätt.
Det tidigare delprogrammet Miljö har blivit till två prioriterade områden inom Miljö och ett särskilt delprogram för klimatetet.. Prio-området Miljö- och Resurseffektvitet liknar mycket gamla LIFE Miljö för miljöpolitik och miljöstyrning men förefaller vara utan möjlighet till tekniska innovatioenr. Därmeot förstärks rollen för myndigheters arbete med miljöfrågor. Prio-området Miljöinformation och miljöstyrning liknar LIFE+ Information. Men det känns inte lika hårt uppbundet till information om just EU:s miljöpolitik. Det anser jag också är bra.
Delprogrammet Klimatpolitik (Climate action) har tre prio-områden liksom Miljö. De är Begränsning, Anpassning samt Information och Miljöstyrning. Den tydliga referensen till tekniska miljöinnovationer finns bara kvar i de två förstnämnda Prio-områdena. I övrigt liknar målen i hög grad de som gäller för miljö.
Nya så kallade integrerade projekt ska inriktas på planer och program för större geografiska områden (t.ex. regionala initiativ) och på att mobilisera andra EU-fonder och nationella och privata medel för att nå miljö- och klimatmålen. Jag har utvecklat tankankar kring detta för LIFE-Natur tillsammans med en finsk konsult som arbetade på uppdrag av Finlands miljöministerium. Vi har redan tillämpat en del av tankarna för integrerade Naturprojekt vid utveckling av LIFE+ Almsjuka. Jag återkommer om dessa teman i senare artiklar.
Stödet ska nu bli 70 % av godkända kostnader i stället för som tidigare 50 %. Urvalet av projekt ska bli enklare och övervakningsrapporterna ska bli färre. Man ska också ta fram bättre it-verktyg.
Nedan presenterar jag den svenska beskrivningen av prioriteterna för olika delar av LIFE-programmen. Ursäkta byråkratspråket.
Delprogrammet Miljö: Prioriterade områden
Indelningen i prioriterade områden för miljön har förändrats en hel del. Men fortfarande ska hälften av programmet gå til biologiskl mångfald.
Specifika mål för det prioriterade området Miljö och resurseffektivitet
Det finns tre specifika mål.
- utveckla, testa och demonstrera politik- eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar på miljöproblem, som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering, bland annat med hänsyn till sambandet mellan miljö och hälsa samt till stöd för politik och lagstiftning om resurseffektivitet, inbegripet färdplanen för ett resurseffektivt Europa,
- stödja tillämpning, utarbetande, testning och demonstration av integrerade strategier för genomförande av planer och program i enlighet med unionens miljöpolitik och miljölagstiftning, främst när det gäller vatten, avfall och luft,
- förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning och utvärdering av unionens miljöpolitik och miljölagstiftning, och för bedömning och övervakning av de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar miljön i och utanför EU.
Specifika mål för det prioriterade området Biologisk mångfald
De tre specifika målen för området Biologisk mångfald är:
- bidra till genomförandet av unionens politik och lagstiftning om biologisk mångfald, inklusive genomförandet av strategin för biologisk mångfald till 2020, direktiven 2009/147/EG och 92/43/EEG, i synnerhet genom utveckling, testning och demonstration av bästa praxis och lösningar,
- stödja ytterligare utarbetande, genomförande och förvaltning av de Natura 2000-nätverk som inrättas i artikel 3 i direktiv 92/43/EEG, och särskilt tillämpningen, utarbetandet, testningen och demonstrationen av integrerade strategier för genomförandet av de prioriterade planer som avses i artikel 8 i direktiv 92/43/EEG,
- förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning och utvärdering av unionens politik och miljölagstiftning om biologisk mångfald, och för bedömning och övervakning av de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar den biologiska mångfalden i och utanför EU.
Specifika mål för det prioriterade området Miljöstyrning och miljöinformation
De fyra specifika målen för delprogrammet för Miljöstyrning och miljöinformation ska i synnerhet vara att
- främja ökad medvetenhet om miljöfrågor, inbegripet att få allmänheten och berörda parter att stödja unionens beslutsfattande på miljöområdet, och att främja utbildning om hållbar utveckling,
- stödja kommunikationen, förvaltning och informationsspridning på miljöområdet, och att underlätta kunskapsutbyte om framgångsrika miljölösningar och praxis på området, bland annat genom att utveckla plattformar för samarbete mellan berörda parter samt utbildning,
- främja och bidra till en effektivare efterlevnad och kontroll av efterlevnad av unionens miljölagstiftning, särskilt genom att främja utarbetande och spridning av bästa praxis och strategier,
- främja bättre miljöstyrning genom att bredda berörda parters deltagande, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.
Delprogrammet Klimatpolitik(Climate action)
Det finns tre prioriterade områden för Klimatpolitik (Climate action)
Specifika mål för det prioriterade området Begränsning av klimatförändringar
I syfte att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser ska de prioriterade området Begränsning av klimatförändring i synnerhet ha följande specifika mål:
- Bidra till genomförandet och utarbetandet av EU:s politik och lagstiftning om begränsning, inbegripet integrering i alla politikområden, i synnerhet genom att utarbeta, testa och demonstrera politiska strategier eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar för att begränsa klimatförändringar.
- Förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning, utvärdering och genomförande av effektiva begränsningsåtgärder och åtgärder och att stärka förmågan att tillämpa denna kunskap i praktiken.
- Underlätta utveckling och genomförande av integrerade strategier, t.ex. för begränsningsstrategier och handlingsplaner, på lokal, regional eller nationell nivå.
- Bidra till utveckling och demonstration av innovativa tekniker, system, metoder och instrument för begränsning som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering.
Specifika mål för det prioriterade området Klimatanpassning
I syfte att bidra till att stödja insatser som leder till ökad motståndskraft mot klimatförändringar ska det prioriterade området Klimatanpassning i synnerhet ha följande specifika mål:
- Bidra till utarbetandet och genomförandet av EU:s politik och lagstiftning om anpassning, inbegripet integrering i alla politikområden, i synnerhet genom att utveckla, testa och demonstrera politiska strategier eller förvaltningsstrategier, bästa praxis och lösningar för klimatanpassning.
- Förbättra kunskapsbasen för utarbetande, bedömning, övervakning, utvärdering och genomförande av effektiva anpassningsåtgärder och att stärka förmågan att tillämpa denna kunskap i praktiken.
- Underlätta utarbetande och genomförande av integrerade strategier, t.ex. för anpassningsstrategier och handlingsplaner, på lokal, regional eller nationell nivå.
- Bidra till utarbetande och demonstration av innovativa tekniska lösningar, system, metoder och instrument för anpassning som lämpar sig för upprepning, spridning eller integrering
Specifika mål för det prioriterade området Klimatstyrning och klimatinformation
De specifika målen för det prioriterade området Klimatstyrning och klimatinformation ska i
synnerhet vara att
- främja ökad medvetenhet om klimatfrågor, inbegripet att få allmänheten och berörda parter att stödja unionens beslutsfattande på klimatområdet, och att främja utbildning om hållbar utveckling,
- stödja kommunikationen, förvaltning och informationsspridning på klimatområdet, och att underlätta kunskapsutbyte om framgångsrika klimatlösningar och praxis, bland annat genom att utveckla plattformar för samarbete mellan berörda parter samt utbildning,
- främja och bidra till en effektivare efterlevnad och kontroll av efterlevnad av unionens klimatlagstiftning, särskilt genom att främja utarbetande och spridning av bästa praxis och strategier,
- främja bättre klimatstyrning genom att bredda berörda parters deltagande, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.