EU-bidrag är en gren där svenska organisationer är skickliga. På de flesta program tar svenska organisationer betydligt mer än sin proportionella andel. Nu finns uppföljning av medelstilldelning för Sjunde Ramprogrammet för Forskning & Utveckling (FP7) tom. oktober 2010. Sverige har lyckats mycket bra. 🙂 Men hur det går på längre sikt står skrivet i stjärnorna. Det beror delvis på hur programmet anpassas till höstens interimsutvärdering. Klicka här för mer om dessa frågor ur meddelanden från VINNOVA!
Siffrorna från EU-kommissionen från oktober 2010 visar att Sverige har tagit hem nära 6 miljarder kr sedan starten av FP7. Universitets och Högskolors deltaganden är fortsatt störst med 54% av alla svenska deltaganden. Näringslivets deltagande uppgick till drygt en fjärdedel av de svenska deltagandena. Fördelningen mellan olika aktörer är stabil.
Pengarna utgör är ca 25% av FoU-finansieringen i Sverige. 1 726 deltaganden i 1 226 beviljade projekt placerar Sverige på en åttonde plats bland deltagande länder i FP7. Sverige har också en hög success rate i FP7 ca 25 % vilket ger oss en femte placering bland EU:s 27 medlemsländer.
Alla EU:s program utsätts för en interimsutvärdering. För sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har den nu offentliggjorts av EU-kommissionen. Arbetet med utvärderingen har utförts av en oberoende expertpanel utsedd av EU-kommissionen under ledning av Rolf Annerberg, Generaldirektör, Formas.
Interimsutvärderingen tar upp 10 rekommendationer för förbättring av FP7. För mig är det lite oroväckande att de viktigaste kommer rätt långt ner i listan. Förenklingar måste ta ett ”quantum leap”. Jag hoppas den sjätte rekommendationen leder till mer bottom-up, dvs att ansökarna får definiera mer av vad projektet ska handla om. Det är inte bra med så mycket hårt styrda FoU-projekt. Också mycket bra att föreslå ett moratorium för nya instrument tills de gamla är utvärderade. Här de tio i listan:
- För att tackla fragmentering av forskningsinsatser behövs klarare uppdelning av vad som görs på EU-nivå och nationell nivå.
- Utveckling av högkvalitativ infrastruktur.
- Ramprogrammets budget måste ligga kvar på minst samma nivå, vägledande skall vara minst den nivå som FP7 slutar på 2013 (omkring 10 miljarder EUR/år).
- Instrumenten som används för att implementera ramprogrammet måste möjliggöra ett brett spektrum av deltagare från små och stora företag till universitet och institut. Hänsyn måste tas till industrins behov.
- Förenklingar måste ta ett ”quantum leap”. Förenkling och harmonisering av regler är viktigt för alla deltagare. De finansiella reglerna som styr hela EU:s budget måste ta hänsyn till de speciella villkor som gäller för forskning.
- Det måste vara en balans mellan den fria forskningen (bottom-up) och den mer styrda (top-down). Utbildning får inte glömmas bort som en viktig del i kunskapstriangeln.
- Ett moratorium bör införas för nya instrument innan de existerande blivit utvärderade.
- Åtgärder bör vidtagas för att höja deltagandet av kvinnor (man bör identifiera hinder, insatser bör göras för öka deltagandet, ett mål bör vara 40%).
- Deltagandet från underrepresenterade länder måste öka genom att bl a få bättre synergier mellan ramprogrammet och strukturfonderna.
- Öppenhet mot övriga världen är viktigt för att lösa globala problem.
I slutet av februari kommer EU-kommissionen att ta fram förslag till förbättringar utifrån expertpanelens rekommendationer och det kommande ungerska ordförandeskapet tar fram rådslutsatser under våren 2011.
