Jag har just sett på Aktuellt. Decenniets största politiska nyhet för oss svenskar ägnades ungefär 1 minut. Den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus har skrivit under Lissabonfördraget i dag tisdag. Tidigare på dagen sade den tjeckiska författningsdomstolen nej till att ta upp Lissabonfördraget för ny granskning. Därmed har alla 27 EU-länder godkänt det nya fördraget. Lissabonfördraget kan träda i kraft. Förutsättningarna för EU:s förmåga att ta tillvara sina medborgares intressen på vår jord har förbättrats på ett dramatiskt sätt.
Låt osss fira med EU:s ”nationalsång” Beethovens nia Ode to joy! Ta Dig fem minuter, lyssna, reflektera och njut av bilder från alla medlemsländer.
[youtube EZ9lhoo8fZo]
Jag har utbildat i EU-frågor i 15 år nu. Huvudpoängen i varje utbildning om EU har illustrerats av frågan till deltagarna om varför jag börjar med en bild inifrån en katedral och några mycket betydelsefulla citat ur företalen till:
Kol- och Stålunionen, 1951: ”……to lay foundations for institutions which give directions to a future henceforward shared.”
Romfördraget, 1957: ” to lay the foundations of an ever closer union among the peoples of Europe ……….calling upon the other peoples of Europe who share their ideal to join in their efforts”
Tala om ödesmättade ord! Jag tänkte först skriva något om den svenska beredningen av yttrandet om förslaget om Kol- och Stålunionen. Sparar detta till den mindre offentliga formen som ett föredrag innebär. Låt oss glömma alla dumheter och glädjas över att EU kan gå vidare. I morgon hissar jag flaggan.
